Jag vet inte riktigt vad jag känner såhär kvällen innan det är dags. Imorgon bitti kl 8.45 går jag ut på planen igen för första gången på flera månader. Jag känner lycka. Jag känner glädje. Jag känner nervositet. Jag känner rädsla. Men framförallt så känner jag ÄNTLIGEN.

Imorgon kl 8.45 innträffar det som jag så länge drömt om. Stunden då jag blir hel igen.